Att släcka eller inte släcka

Earth hour är en relativt harmlös tanke, släck en timme för att visa att du tycker vi använder för mycket el. Jajo, symboler är fint, men det är rätt många som inte gör så, och är det fel? Budskapet borde vara "släck de ljus och den elektronik du inte behöver just nu" och att det borde gälla hela tiden. Om tanken är att handlingen skall vara en symbol så tror jag den är rätt poänglös.

Egentligen så är ett icke-handlande (som att inte ha ljuset tänt) ett väldigt svagt sätt att övertyga människor om det ena eller andra. Jag tror mycket mer på ett aktivt handlande för att demonstrera läget. Vad kan man göra då? Det finns massor av saker egentligen. Gå ut en sväng i skogen och se om du inte hittar några gamla aluminium burkar, plastpåsar eller annat skräp. Sannolikheten är stor att du finner sådant, ja kanske till och med jättemycket. Gå längs bilvägar eller järnvägar och tittar; du lär finna att det finns kopiösa mängder, och jag vet inte om någon faktiskt ens försöker plocka upp något.

Därför vill jag förespråka, till er som bryr er (som jag), att ge er ut med en plastpåse eller två och plocka skräp. Vart då? Vartsomhelst, det kan vara precis utanför din ytterdörr, eller långt ute i skogen. Det väger tyngre, man samlar aktivt ihop bröte som med största sannolikhet är miljöfarligt och på så sätt så gör din handling skillnad, även om ingen kommer lyssna på dig. Men samtidigt tror jag att en handling som den inte bara får folk att lyssna och tänka lite, utan även kan inspirera dem till att vara lite medvetna. Ser man skräp någonstans, varför inte plocka upp det? Om många gjorde det skulle våra omgivningar vara så mycket finare och renare. Det tror jag hårt på.

Spel

Jag har typ världens bästa spelidé på gång. Synd att jag inte jobbar inom spelbranschen! Det är ett annorlunda sorts pac-man spel, som mer satsar på att kämpa mot pac-man istället för att vara pac-man.

En av tankarna jag har angående spelet är det här med moraliska val som ofta figurerar i spel. Vanligen så spelar man genom ett spel, och sedan så finns det lite olika slut som beror på vilka val man gjort under spelets gång. Tydligen ska detta öka replayability? Men det är ju svintråkigt att spela genom allting bara för att de sista tio minuterna är annorlunda!

Jag tänkte vända på steken genom att göra hela spelet utom slutet annorlunda beroende på vilka val man gör i början. Säg såhär, att man ska göra de val man själv tycker verkar vettigast och som är trognast en själv; men i slutändan så finns det bara ett sätt att "vinna" på. Då handlar det om vägen för att finna detta sätt, och att övertyga spelaren om att det är just så det måste vara! Det betyder inte att valen man gör kvittar; det betyder att valen man gör är viktiga för att komma fram till att det slutgiltiga valet är rätt! Och sedan, om man vill uppleva spelet på nytt så kan man ta den andra vägen, som tar en genom många andra skeenden även om en del saker kanske måste vara likadana. Men hur långt kan man ta det?

Ska spåna vidare i varje fall.

Nära ögat

Tror jag vet hur det känns när en naturkatastrof är på väg att hända i ens trädgård. Välte nyss ett glas med vatten (till akvarellfärg) över min laptop. Medan jag desperat vände datorn upp och ned och ställde den balanserat med skärm och tangentbord nedåt så spred sig vattnet vidare mot skissblock, akvarellmålningar och började droppa ned över bordskanten mot min kamera.

Det var ett himla jonglerande med grejer i tio-tjugo sekunder innan jag räddat allt och kunde börja torka upp vattnet. Som tur är verkar allting ha kommit undan oskatt, skriver på samma dator nu som innan var dyngsur utan att märka några problem. Men sjuuuuk panik där ett tag.

Har målat en del idag, men fick inga bra bilder på det jag gjort, kanske lägger upp det imorgon istället. Jag slackar rätt hårt med att göra de andra sidorna jag funderat på (foto, poesi etc), men en dag kanske jag blir motiverad.

Vilken början...

Med ljusshow, gruppmålning och exotisk mat, fyrverkerier, vildspringande hundar och trevliga människor. Välkommen till den nya tiden!

Nu när de mörka högtiderna är passerade så är det fritt fram för våren att börja. Det börjar med en uppsats om Marcus Aurelius, och fortsätter sedan in i mer avancerade latin-studier, det jag fortsätter på sedan förra termin.

Några månader in så blir det dags att sammanställa ansökningar till skolor och möjligen även intervjuer på dessa. Sommaren bär med sig allt det goda i livet - festivaler, långdistans cykling, solen och den levande atmosfären. Om jag fortfarande har jobb så lär det nog bli en hel del av det, annars njuta av det goda livet.

Och till hösten så blir det slut med all monkey business och dags att gå in för det som är viktigt. Självdisciplin och ödmjukhet kommer krävas från mig.

Snart nytt år

Och detta verkar vara det året som börjat sämst jämfört med hur det slutar. Åtminstone mest så på många år. Det var några tidigare... Som typ gick åt helvete för att jag gjorde en del dumma beslut (detta är ett exempel på en litotes).

Men förra nyår vilket skräp! Hamnade på någon brat-fest utanför helsingborg med massa pretto-hipsters. Folk grät och grälade kors och tvärs, jag var hundra procent nykter och hade haft en förjävlig dag isolerad i en lägenhet utan vare sig ström eller ljus. Och regnet bara öste. Skitbra. Slutade med att jag körde bil hela vägen till hemtrakterna i Småland över natten. Fick iallafall tillfälle att hälsa gott nytt år till en tjej som jobbade bort natten på en mack. Årets första goda gärning ;)

I år lär bli andra bullar. Ska även denna gång ned till Skåne, men slipper hysteri om allt är som det sägs. Trevliga människor och mysig stämning. Så jag vill ha't! Förra nyårslöftet var att varje dag skulle vara bättre än den innan, och det var ju lätt i början, men sen så hade man väl svackor. I helhet känns det dock som om det bara blivit bättre och bättre. Till slut brast fördämningarna och nu har jag en del jävligt bra idéer på känn.

Fast årets höjdpunkter var festivalerna. Evigheten och Forest Star. Jag hoppas jag får tillfälle att besöka dem igen nästa år <3

Note to self

Parfym hör inte hemma i munnen

Facebook förintad

Tog bort min facebook igår, efter att ha tjafsat om att jag ska göra det ett tag. Märker att jag slår upp hemsidan ibland utan att tänka mig för och är riktigt närapå att logga in, men lyckas hindra mig själv i sista sekund. Det talar om hur djupt beroende man varit, när man gör det per automatik vid sysslolöshet.

Problemet är är just sysslolösheten, istället måste jag skapa sysslor åt mig själv. I ärlighetens nämn är det inte svårt, men att sitta och fiska uppmärksamhet på en själlös sida är så enkelt. Glädjen man känner där är så temporär och flyktig. Genom att sluta med detta tidsfördriv så blir jag tvingad att uppsöka mänsklig kontakt i verkligheten. Känns väldigt nice.

Vi veri veniversum vivus vici

typ